Sexuell läggning
Först o främst vill jag bara uppdatera mina piercingar, har 14 st nu. Har skaffat industrial, en på naveln och så vertical labret (har tagit bort nipple pga min kroppen stöter ut den men ska pierca igen där senare). Jag har diskuterat med en kvinna som jobbar med scarification och det blir klart att jag ska ha scarification, förhoppningsvis på juli eller augusti.
Nu till min sexuell läggning:
Jag har alltid varit bisexuell sen jag är en barnunge. Har alltid avskytt att ha klänning, kjolar, smink och dylika. Min första kyss är med en tjej i grundskolan och det känns bara rätt att kyssa en tjej. Jag har aldrig pratat offentligt om att jag är bi eftersom det är ingen som frågar men jag antar att de redan visste det pga min klädstil och attityd. Jag umgås hellre med killar än med tjejer i grundskolan pga tjejer pratar enbart om smink, barbie, killar vilket inte alls intresserar mig och killarna snackar om roligare saker tex filmer, tvspel och dylika. Mina föräldrar misstänker att jag gillar båda tjejer och killar men har aldrig frågat eller pratat om det med mig. De kanske vill jag själv ska berätta det, vem vet?
Då är det dags att jag börjar i Risbergska. Jag var bara 17 år och det känns spännande att träffa nya och slippa kannebäck. Redan under första veckan då vi alla äter lunchen kom en kille fram och sa "Jag vet att det är opassande att fråga men du är väl lebb?" och jag svarade nej för jag är ju bi då. Men han fick fel uppfattning och trodde jag är hetero. Han fick nästan en hjärtattack då han såg mig kyssa en tjej i en hemmafest och då tar han mig åt sidan och undrade varför jag kysser en tjej fastän jag är hetero? Då svarade jag att jag faktiskt är bi, det frågade han aldrig och då rodnar han. Efter en månad träffade jag min ex, Rozh, vi var bästa kompisar från början men sen så en dag blev vi ett par pga känslor förändras och många förväntade sig det. 3 år rullar på och vi hann bli sambo och förlovar oss men sen i augustis känns det bara fel, våra känslor börjar försvinna så vi pratar med varandra om hur vi ska göra och han föreslår att vi kan prova att ha uppehåll en månad. Efter en månad bestämde vi oss att vi bryter vår förlovning och istället vara bra vänner. Många nästan skäller på oss typ "men varför gör ni slut?! ni är ju en gullig par" "Ni verkar trivas mkt bra med varandra, ni bråkar ju inte ofta" etcetera. Men det känns rätt för oss båda. Efter det börjar jag upptäcka att jag kollar mer o mer på tjejer så til slut förstår jag att jag "blir" lebb och efter det börjar jag komma till homopub, flirtar enbart tjejer och trivs mycket bra, liksom det är JAG. Jag blir officiellt lebb i nov alltså är jag lebb nu 6 månader så jag är fortfarande "nybörjare" och några tror att jag kommer att bli tillsammans med en kille igen men jag är tvärsäker på att det inte kommer att hända.
Ibörjan av min början som flata känns det lite konstigt att kyssa en tjej offentligt i pub eller ute på stan men efter ett tag vande jag mig med all blickar som riktar mot oss, ibland brukar jag glo tillbaka tills de vände sig. De får lära sig att acceptera en homopar som kysser offentligt, jag tänker minsann inte anpassa mig efter dem utan att de sannerligen får lära sig att anpassa sig efter oss! (inte helt o hållet såklart men litegrann iallafall)
Ganska nyss berättar jag för mina föräldrar att jag är lesbisk och gillar enbart tjejer. Min pappa reagerar inte alls utan bara är nyfiken o frågar om jag har träffat en tjej? Medan mamma blir chockad men efter ett tag accepterar hon det och de båda sa att de älskar mig oavsett min läggning och all mina piercingar. Tack o lov för det! Nu är jag en stolt flata som trivs bra med mig själv och ska ev jobba volontär i Stockholm Pride nu på sommar pga jag har aldrig kommit dit *skäms*!
Nu till min sexuell läggning:
Jag har alltid varit bisexuell sen jag är en barnunge. Har alltid avskytt att ha klänning, kjolar, smink och dylika. Min första kyss är med en tjej i grundskolan och det känns bara rätt att kyssa en tjej. Jag har aldrig pratat offentligt om att jag är bi eftersom det är ingen som frågar men jag antar att de redan visste det pga min klädstil och attityd. Jag umgås hellre med killar än med tjejer i grundskolan pga tjejer pratar enbart om smink, barbie, killar vilket inte alls intresserar mig och killarna snackar om roligare saker tex filmer, tvspel och dylika. Mina föräldrar misstänker att jag gillar båda tjejer och killar men har aldrig frågat eller pratat om det med mig. De kanske vill jag själv ska berätta det, vem vet?
Då är det dags att jag börjar i Risbergska. Jag var bara 17 år och det känns spännande att träffa nya och slippa kannebäck. Redan under första veckan då vi alla äter lunchen kom en kille fram och sa "Jag vet att det är opassande att fråga men du är väl lebb?" och jag svarade nej för jag är ju bi då. Men han fick fel uppfattning och trodde jag är hetero. Han fick nästan en hjärtattack då han såg mig kyssa en tjej i en hemmafest och då tar han mig åt sidan och undrade varför jag kysser en tjej fastän jag är hetero? Då svarade jag att jag faktiskt är bi, det frågade han aldrig och då rodnar han. Efter en månad träffade jag min ex, Rozh, vi var bästa kompisar från början men sen så en dag blev vi ett par pga känslor förändras och många förväntade sig det. 3 år rullar på och vi hann bli sambo och förlovar oss men sen i augustis känns det bara fel, våra känslor börjar försvinna så vi pratar med varandra om hur vi ska göra och han föreslår att vi kan prova att ha uppehåll en månad. Efter en månad bestämde vi oss att vi bryter vår förlovning och istället vara bra vänner. Många nästan skäller på oss typ "men varför gör ni slut?! ni är ju en gullig par" "Ni verkar trivas mkt bra med varandra, ni bråkar ju inte ofta" etcetera. Men det känns rätt för oss båda. Efter det börjar jag upptäcka att jag kollar mer o mer på tjejer så til slut förstår jag att jag "blir" lebb och efter det börjar jag komma till homopub, flirtar enbart tjejer och trivs mycket bra, liksom det är JAG. Jag blir officiellt lebb i nov alltså är jag lebb nu 6 månader så jag är fortfarande "nybörjare" och några tror att jag kommer att bli tillsammans med en kille igen men jag är tvärsäker på att det inte kommer att hända.
Ibörjan av min början som flata känns det lite konstigt att kyssa en tjej offentligt i pub eller ute på stan men efter ett tag vande jag mig med all blickar som riktar mot oss, ibland brukar jag glo tillbaka tills de vände sig. De får lära sig att acceptera en homopar som kysser offentligt, jag tänker minsann inte anpassa mig efter dem utan att de sannerligen får lära sig att anpassa sig efter oss! (inte helt o hållet såklart men litegrann iallafall)
Ganska nyss berättar jag för mina föräldrar att jag är lesbisk och gillar enbart tjejer. Min pappa reagerar inte alls utan bara är nyfiken o frågar om jag har träffat en tjej? Medan mamma blir chockad men efter ett tag accepterar hon det och de båda sa att de älskar mig oavsett min läggning och all mina piercingar. Tack o lov för det! Nu är jag en stolt flata som trivs bra med mig själv och ska ev jobba volontär i Stockholm Pride nu på sommar pga jag har aldrig kommit dit *skäms*!
